2009-04-21

Krönika LjP 2009-04-21

Ibland när jag är på ett riktigt okynnigt humör kan det hända att jag säger saker bara för att se hur omgivningen reagerar. När yngste sonen frågar om pengar till busskort, så svarar jag att han får minsann cykla. Fast att det är tuuusen mil till skolan och huuundra grader kallt. Och snöstorm. Och när den andra sonen, han som är vegetarian, frågar vad det blir för mat, så svarar jag att vi andra ska äta kött. ”Men du kan få kyckling om du vill.” (Om det inte var meningen att man skulle äta djur, varför är dom då gjorda av kött?!) Och sedan fnissar jag på ett retsamt sätt. Kanske gör jag det bara för att se hur mycket jag kan ta i utan att de fattar att jag skämtar.Det brukade resultera i vilda protester. Tyvärr har de numer börjat genomskåda mig och skriver av ovanstående dumheter på kontot får pappahumor. Så nu himlar de bara med ögonen och suckar uppgivet att jag ska skärpa mig.
Det händer då och då att man läser rubriker i tidningarna som får en att höja på ögonbrynen och muttra att ”nä nu [infoga valfritt kraftuttryck]”. Det är något som ska läggas ned, rivas, flyttas, slås ihop, förbjudas (eller tillåtas om det gäller dåliga saker som giftiga färgämnen och sånt), centraliseras, köpas (oftast riktigt dåliga kommunala fastighetsaffärer) eller säljas (också oftast när kommunen säljer fastigheter, eller varför inte folkparker för typ en spänn).
Och här slås jag nu av en tanke. Kan det vara så att alla dessa vansinnigheter egentligen bara är ett utslag av pappahumor? Fast upphöjt i tio? Eller upphöjt i hundra, kanske? Tänk er en toppbyråkrat på kommun-, landstings- eller riksdagsnivå, som sitter och har lite småtråkigt på fredagseftermiddagen. Han (eller hon) har redan lyssnat igenom alla sketcherna på radioprogrammet Mammas nya killes hemsida samtidigt som han (eller hon) lägger sista handen vid någon strategisk plan. Och så finssar toppbyråkraten till och tänker att ”vafan, jag lägger till ett litet skoj här i rapporten, så får vi se om de märker något”. Ungefär som sådana där ”easter eggs” som man kan få fram i vissa dataprogram om man håller ner någon totalt onaturlig tangentkombination. Och sedan går byråkraten hem och sätter in kycklingen i ugnen, eftersom det är fredag, och glömmer det hela. Men killen som skulle korrekturläsa rapporten fattade inte att det var ett skämt, så den går i tryck. Och vips så ska man lägga ned BB i Hudiksvall. Lite sent då att säga ”äh, det var ju bara ett skämt!” Men det var det väl?

Christer Nilsson
som skrattar gott åt Thunder på MNK:s hemsida. (www.sr.se)