Det är bara att gilla läget. Bara att ladda upp med positiva affirmationer. De sista augustidagarna ramlar obönhörligen förbi. Sensommaren står just i begrepp att övergå till höst. Det spelar ingen roll om jag går och småhuttrar i kortbyxor, så kan jag inte hålla sommaren kvar. Men strunt i det. Det har varit en utmärkt sommar. Efter en snabb spaning på den sommar som flytt kan jag belåtet konstatera att jag för första gången på länge inte har några oavslutade sommarprojekt. Detta av den enkla anledningen att jag inte hade några projekt den här sommaren. Inga garage som skulle byggas, inga tak som skulle läggas om och inga hus som skulle målas om. (Att huset borde ha målats om är en helt annan sak.) Inga böcker har blivit olästa, eftersom jag i början av juni inte gjorde någon lista över vilka böcker jag borde läsa. Inga platser har blivit obesökta, för att jag inte hunnit med dem. (En väldig massa ställen har dock blivit obesökta, för att jag inte hade för avsikt att besöka dem.) Vidare har jag inte bränt upp en enda köttbit vid grillen i sommar, utan i princip allt jag lagt på gallret har varit ätbart efteråt. (Det var väl bara en hamburgare som blev lite olyckligt solbränd.) Familjen åkte på bilsemester. Ett projekt som får Hannibals marsch över alperna att likna en utflykt i Jonsparken. Tänk att ju mindre barn är, desto mer saker måste de ha med sig! Det är nappflaskor och vällingpaket och nappar och tusen ombyten och stövlar om det blir regn och sandaler om det blir sol. Och då har vi inte ens börjat att tala om underhållningsdetaljen, med kasperdockor och ritblock och hela baletten. Men vi kom både dit och hem i ett stycke. Det är ju mer än man kan säga om Hannibal. (I alla fall om hans elefanter.)
Teaterföreställningar har besökt. En i Järvsö tyckte jag inte var så värst kul, men en i Mellanfjärden var väldans skoj. Och så har jag stampat omkring på en leråker i Kilafors och lyssnat på hårdrock. Fast det verkar ha varit lerigare i Woodstock, och det var ju ändå 40 år sedan och i Amerika.
Jo, den blev helt okej den här sommaren. Och det spelar ingen roll om det regnade eller var jättevarmt och soligt, för sånt minns jag aldrig ändå. ”Kommer du ihåg hur mycket det regnade i fjol?” ”Nope, icke sa Nicke.”
Så kom igen höst-jävel, här ser du en man som håller modet uppe. Det blir ju sommar nästa år igen!
Christer Nilsson,
som drar på långbyxorna nu
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar